Guldrokokostolen

bild av Yvonne Hander

Nytt siden på gamla stolar

Stolarna i Kinesiska salongen på Drottningholms slott har nyligen renoverats i Kungl. Husgerådskammarens ateljéer. Då uppmärksammades stämplar som berättar att de utsökta rokokostolarna troligen beställts direkt i Paris hos Louis Cresson, den mest framstående stolmakaren i en välansedd möbelsnickarfamilj, för att användas av drottning Lovisa Ulrika på Drottningholm. Utöver Cressons inslagna mästarstämpel hade så gott som samtliga stolar också Lovisa Ulrikas ägarstämpel samt den stämpel som användes 1777 då Staten löste in drottningens lösöre på Drottningholm, inbrända i träet.

I tapetserarateljén, där stolarna fick ny klädsel, konstateras att stolarna levererades stoppade, kanske t.o.m. klädda, från Paris. De korgflätade, breda franska sadelgjordarna under sitsen samt originalstoppningen på stolarnas armlän är bevarade. Den senaste klädseln, från 1910-talet, har nu ersatts med en ny likadan: ett ljusblått sidentyg med ett vävt mönster bestående av riksvapnets tre kronor inramade av ekrankor, vilket anses skapat vid 1700-talets mitt av Jean Eric Rehn. Det nya tyget är tillverkat av Almgrens sidenväveri i Stockholm, som under 1800-talet var en av de viktigare leverantörerna av möbelsiden till de kungliga slotten. Med denna nya leverans återupptogs en sedan länge vilande tradition – det är första gången på mycket länge som svensktillverkat siden kommer till användning i de kungliga miljöerna.

Stora Kalasbordet

Familjen Larsson var lite samlare av gamla möbler. Det här bordet var nog från början ett mindre bord i typisk barockstil. Underredet kan vara så gammalt som från 1700-talet.

I barockstil med rötter i 1600-talet.

Två breda ekplankor utgör själva bordsskivan. Snickaren Hans Arnbom har sedan hjälpt till med att modifiera det gamla barockbordet till detta så vackra, inbjudande Kalasbordet. Med sin tåliga och vackra ekskiva. Generösa mått B=95 cm L=251 cm.

Till detta bord förknippar man dom rödmålade allmogestolarna som Arnbom förenklat ryggen på enligt Larssons anvisningar. På det här bordet många julfester och andra stora kalasmiddagar dukats upp i Carl Larsson-gården. Förevigade av Carl.

Halvmånebordet

bild från Carl Larsson Gården

När Carl och Karin Larsson fick Lilla Hyttnäs i gåva av Karins far Adolf Bergöö, fanns de här halvmåneborden i huset.

Bellmansstolarna står vid det här bordet i Carl Larsson-gården. Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet.

Varifrån halvmåneborden kommer vet man inte säkert, kanske från samma verkstad.

Halvmåneborden bildar ett runt bord när dom står ihop. Men man kan även dela och ställa dom mot väggen. Mycket praktiskt när borden inte används

Halvmåneborden är mycket vackra och passar även bra till andra typer av stolar. Borden är troligen från 1800-talets mitt.

Slagbordet från Sundborn

När Carl och Karin Larsson fick Lilla Hyttnäs i gåva av Karins far Adolf Bergöö, fanns det här slagbordet i huset.

Bellmansstolarna står vid det här bordet i Carl Larsson-gården.

Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet

Varifrån slagbordet kommer vet man inte säkert, kanske från samma verkstad.

Ett slagbord är väldigt praktiskt.

Det kan fällas ihop och ställas undan. Det här slagbordet är extra stadigt med fyra utfällbara slåar. Lägg märke till att skivorna är en enhet som sitter fast med ett par kilar. Det här slagbordet är mycket vackert och passar även till andra typer av stolar.

Karins Gungstol och Ateljebord

bild av Grace Jensen

Karin Larsson har ritat den här gungstolen, och även det kraftiga bordet. Modellerna är ritade ungefär vid förra sekelskiftet. Bägge dessa modeller är så moderna att de skulle kunna ställas ut på Milanomässan i dag.

Sadelmakaren har gjort dynorna till gungstolen.

Sundborns-snickaren Hans Arnbom, tillverkade de här modellerna. Han tyckte nog att framför allt gungstolen var väldigt ful och klumpig. Det berättas, att han levererade gungstolen efter mörkrets inbrott.

Grannarna skulle inte få se den klumpiga stolen.

John Kandells Camilla

JK. uppmärksammades tidigt för sin säkra känsla för färg och form. John kom från en konstnärlig familj och utbildade sig till inredningsarkitekt på Konstfack.

Som arkitekt har han ritat många uppmärksammade inredningar.

På 60-talet var JK. medlem i HI-gruppen, som efter dansk förebild ville främja samarbetet mellan möbelhantverkare och konstnärer.

70-talets strikta estetik inom möbelkonsten var ingen lämplig jordmån för JK., som behövde svängrum för sitt individualistiska artisteri.

Under 80-talet ägnade sig JK. mycket åt att bygga unika skåp tillsammans med snickarmästare Lars Larsson. Skåpen ställdes ut i egen regi ofta tillsammans med hustrun, Ullas textilier.

Efter Larssons bortgång, fick JK. bygga själv. Materialet var ofta målad drivved. Nu övergick skåpkonsten i en ny respektlös frihet-fantasi, poesi-artisteri på en mästerlig nivå.

År 1985 inleddes samarbetet med KÄLLEMO i Värnamo. Sven Lundh var den möbelfabrikant som såg JK. och hans särpräglade möbelskapande.

Samarbetet mellan Sven Lundh, KÄLLEMO och John Kandell resulterade i en av 80-talets mest särpräglade och mästerliga möbelkollektioner.

Stolen ”Camilla” är en av Kandells kända möbler.

Karin Larssons röda stol

bild av Grace Jensen

Detta är en mycket vanlig stolsmodell i Dalarna på 1800-talet. I Siljansnästrakten hade ryggen 6 spjälor, medan Leksandsstolarna hade 7.

Till familjen Larsson har snickaren Hans Arnbom tillverkat dessa stolar som endast har 3 spjälor. Hos en sadelmakare beställdes fina läderdynor, som har läderband med tofsar för fastsättningen.

Bellmanstolen

bild av Grace Jensen

Denna stol har tillhört Karin Larssons fastrar ”flickorna Bergöö” som bebodde L:a Hyttnäs. När makarna Larsson fick ärva sitt hus i Sundborn, fanns denna stol i huset. Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet. Bellmansstolen brukar den här modellen kallas och den tillverkades av många olika snickare.

Karin Larssons blomsterhylla

bild av Grace Jensen

Pelargoner finns i många variationer. Det finns en speciell variant, som ännu idag lever kvar hos olika samlare, härstammade från Carl Larsson-gården.
Den här blomsterhyllan är mycket modernt formgiven av Karin Larsson.
Den är tillverkad av bysnickaren Hans Arnbom. Hyllan är ganska stor, den står i en fönsternisch och är fäst med en hasp i väggen för att inte välta.

Karl-Johans fåtölj

bild av Yvonne Hander

Under Karl XIV Johans regeringstid 1818-44 nådde den franska empirestilen Sverige. Här blev dock rikt ornerade stolar i den fransk/ryska traditionen aldrig vanliga. Däremot blev de spänstigt böjda ryggarna och sabelsvängda benen snabbt populära.

Till kronprinsparets Oskar (I) och Josephinas bröllop 1823 inreddes våningar på Stockholms och Rosersbergs slott i den nya stilen. En stor del av lösöret levererades av möbelsnickaren Nils Christian Salton.

Byggsatsen är baserad på en fåtölj från Oskars sängkammare i kronprinsvåningen på just Rosersberg.

Fåtöljen är helt fri från dekorationer varför dess form, den mörka mahognyn och dess ursprungligen gula sidenklädsel får uttrycka en återhållen elegans värdig en kunglig person.

Stolstypen var dock inte unik för de kungliga miljöerna utan kunde återfinnas i övreståndshem både i staden och på landet.

Knud-Henriks stol

bild av Siv Johansson

Den här stolen har jag hämtat från mina föräldrars pannrum i Dalsland. Den är tillverkad 1880.

Bland allmogemöblerna

dröjer möbelstilarna kvar längre.

Empire-stilen var populär på Napoleons tid. I vårt Sverige blev empiren försvenskad och kallas Karl-Johan, efter förste kungen, Bernadotte. Kungen Karl-Johan blev mycket populär i Norge. Därför har jag kallat den här stolen för Knud-Henrik, ett typiskt Norskt namn.

Moster Jacks stol

bild av Gundela Lindman

Moster Jacks Gustavianska stol. Min älsklingsmoster Signe lekte cirkus med sina många syskon i början av 1900-talet. Då uppträdde hon som clownen Jack. Detta var hennes stol.

Den gustavianska stilen sammanfaller med Gustav III:s regering. Den gustavianska stilen behöll rokokons ljusa färger men linjerna blev stramare i nyklassisk anda.

Svenska möbelkonstens höjdpunkt, gustaviansk stil.

Håkans stol

bild av Yvonne Hander

I Markaryd tillverkas den här mycket lätta och sittsköna stolen.

Visas för första gången på svenska möbelmässan år 2001.

En enkel stilren stol.

Du som söker kopplingar bakåt i möbelstilhistorien.

Titta på skotten Mackintoshs berömda stolar gjorda runt sekelskiftet.

Möbelsnickarmästare Johansson

Ekshäradsstolen

Kajs-Per stolen från Ekshärads socken i Värmland är en enkel stol trots att den står i en välbärgad bondes hem. Den är gjord av björk och furu. Ryggbrickan är balusterformad vilket ar ett kvardröjande drag från 1600-talets barockstil. Denna stol är troligen tillverkad omkring 1800-talets mitt av en lokal hantverkare

Besök ”din stol” på Skansen, och öka ditt intresse för var fina gamla allmogekultur.

Norrgavels Pelarbord

Form av Nirvan Richter. En modern formgivare med känsla för trä, naturmaterial och ytbehandling.

Nirvan Richter var den som höll i utställningen på Liljevalchs, som handlade om Carl Malmsten 100 år. I någon mån kan man väl säga att Nirvan är den som fört arvet vidare efter Carl, och hållit det levande.

Norrgavels möbler är miljöcertifierade och Svanenmärkta. Möblerna säljs oljade, såpade eller målade med äggoljetempera.

Norrgavel länstol

bild av Marie Källberg

Form av Nirvan Richter. En modern formgivare med känsla för trä, naturmaterial och ytbehandling.

Nirvan Richter var den som höll i utställningen på Liljevalchs, som handlade om Carl Malmsten 100 år. I någon mån kan man väl säga att Nirvan är den som fört arvet vidare efter Carl, och hållit det levande.

Norrgavels möbler är miljöcertifierade och Svanenmärkta. Möblerna säljs oljade, såpade eller målade med äggoljetempera.

Stol från Delsbogården på Skansen

bild av Louise Berne

Stolar av renässansmodell med liggande rektangulär ryggbricka förekom i slott och herresäten under vasatiden och spreds så småningom till de lägre samhällsklasserna landet runt. På landsbygden tillverkades de fortfarande långt in på 1800-talet.

Denna stol med svarvade ben och ryggståndare kommer från Bjuråkers socken i Hälsingland. Den relativt höga sitshöjden och de dubbla tvärslåarna mellan benen är två ålderdomliga detaljer. Slitaget på stolen av den här typen visar att man gärna drog upp fötterna från det kalla golvdraget och vilade dem på tvärslåarna.

Stolen är målad guldbrun med vacker stiliserad ådring i rött och svart.

I Delsbogården på Skansen i Stockholm finns stolen från Bjuråker samt en snarlik stol från Delsbo socken att se. De ingår båda i Nordiska museets samlingar.

Den Svenska Modellen

bild av Yvonne Hander

En av de vanligaste och mest kopierade stolarna från gustaviansk tid kallas ibland för ”Den Svenska Modellen”. Denna stol blandar olika stildrag och skapar på det viset en ny svensk stolsmodell.

Åren runt 1780 levererade Stockholms mest framstående stolmakare sammanlagt uppemot 200 stolar av denna modell till Drottningholms och Gripsholms Slott, där de huvudsakligen kom att användas i de gästrum som hovet disponerade. Under 1780-talet blev denna stol mycket populär även i icke kungliga miljöer, men ute på herrgårdarna och i borgerskapets stadsvåningar fungerade den främst som matsalsstol.

Den genombrutna stolsryggen och det s.k. H-krysset mellan stolsbenen är hämtat från äldre engelsk-holländska stolstyper. Formen på stolsryggen och de runda benen med kannelyrer, d.v.s. räfflor, är hämtat från franska stolstyper. Ryggstödet kröns vanligen av skuren dekor i form av en blomma eller en oval medaljong med lagerblad. Ofta finner man också likartad dekor på framsargens mitt.

Stol från Älvrosgården på Skansen

Allmogens hantverkare kopierade högreståndsmöbler efter eget huvud. I Jämtland och Härjedalen hade rokokon ett särskilt starkt inflytande på de lokala möbelstilarna under 1700-talet och en bit in på 1800-talet både vad gäller form och dekor.

Denna stol från Hede socken i Härjedalen har fått en vacker balusterformad ryggbricka och har sitt stilmässiga ursprung i senbarocken och rokokotidens stolar av engelsk/holländsk typ.

Rokokons vanligen mjuka, svängda runda former har helt utlämnats hos benen medan det snidade krönet på ryggen är inspirerade av den musselliknande formen, eller rocaille, som var typisk för rokokon, och från vilken stilen hämtat sitt namn.

En vanlig färgsättning på stolar av den här typen var svart sits och ljusgrå rygg och ben. Men kunde också som stolen från Hede vara blåmålade med mångfärgad dekor.

Stolen ingår i Nordiska Museets samlingar och finns placerad på Älvrosgården på Skansen i Stockholm.

Kulstolen

Är en arvegodsstol vi har här hemma

Gustaf Karmstol

bild av Louise Berne

Gustafstolen ägdes av en tunnbindarefabrikör i Malmö.

Signaturen NTS vittnar om att det är en snickare vid namn Nils Thorsson (1779 - 1848), i Lindome, Ingemantorp 2, som tillverkat den.

Han kommer från en välkänd snickarsläkt och var en skicklig stolmakare, den tredje i raden av sju generationer duktiga snickare.

Många av de gustavianska stolar som tillverkades i Lindome har fransk stilpåverkan men smälter ofta samman med en engelskinfluerad konstruktion och dekor. Denna stol är ett typiskt exempel på detta med sin öppna rygg.

Stolarna är vanligen tillverkade i björk och har en blågrå originalfärg där pigmentet ofta är kimrök och blyvitt.

Rokokostolen

Detta är en stol som vi har hemma.

Vi har ärvt möblerna på min frus sida. Det är en rejäl ekmöbel, finns även karmstolar och ett stort ovalt bord.

Det är en stilmöbel som är gjord på 1900-talet.

Trädgårdsfåtöljen

bild av stolklubben

Detta är stol nr 2 av mina byggsatser. Det är trädgårdsmöblerna som vi har på balkongen. En lite fri kopia.

De stora möblerna är inköpta på Coop stormarknad och är tillverkade i Hillerstorp.

Hjärterstolen

bild av Anita Wolfenden

Det här är den första stolen som jag gjort med vattenskärningstekniken.

När jag tog fram denna stolen så trodde jag att detta var möbler för dockhus och små flickor. Och min huvudsakliga verksamhet var produktion av leksaker för daghem. Hantverksmässigt tillverkade leksaker, en kombination av trä och plåt, som jag gjorde under 1990-talet och sålde direkt till svenska förskolor.

Så detta är den enda stolen som jag formgivit själv. alla andra stolar är små kopior av stora stolar.

Hjärterstolen finns nu i två skalor 1:10 och Miljö 1:12.

Den finns som hel grupp Bord + 4 stolar.