Guldrokokostolen

bild av Yvonne Hander

Nytt siden på gamla stolar

Stolarna i Kinesiska salongen på Drottningholms slott har nyligen renoverats i Kungl. Husgerådskammarens ateljéer. Då uppmärksammades stämplar som berättar att de utsökta rokokostolarna troligen beställts direkt i Paris hos Louis Cresson, den mest framstående stolmakaren i en välansedd möbelsnickarfamilj, för att användas av drottning Lovisa Ulrika på Drottningholm. Utöver Cressons inslagna mästarstämpel hade så gott som samtliga stolar också Lovisa Ulrikas ägarstämpel samt den stämpel som användes 1777 då Staten löste in drottningens lösöre på Drottningholm, inbrända i träet.

I tapetserarateljén, där stolarna fick ny klädsel, konstateras att stolarna levererades stoppade, kanske t.o.m. klädda, från Paris. De korgflätade, breda franska sadelgjordarna under sitsen samt originalstoppningen på stolarnas armlän är bevarade. Den senaste klädseln, från 1910-talet, har nu ersatts med en ny likadan: ett ljusblått sidentyg med ett vävt mönster bestående av riksvapnets tre kronor inramade av ekrankor, vilket anses skapat vid 1700-talets mitt av Jean Eric Rehn. Det nya tyget är tillverkat av Almgrens sidenväveri i Stockholm, som under 1800-talet var en av de viktigare leverantörerna av möbelsiden till de kungliga slotten. Med denna nya leverans återupptogs en sedan länge vilande tradition – det är första gången på mycket länge som svensktillverkat siden kommer till användning i de kungliga miljöerna.

Stora Kalasbordet

Familjen Larsson var lite samlare av gamla möbler. Det här bordet var nog från början ett mindre bord i typisk barockstil. Underredet kan vara så gammalt som från 1700-talet.

I barockstil med rötter i 1600-talet.

Två breda ekplankor utgör själva bordsskivan. Snickaren Hans Arnbom har sedan hjälpt till med att modifiera det gamla barockbordet till detta så vackra, inbjudande Kalasbordet. Med sin tåliga och vackra ekskiva. Generösa mått B=95 cm L=251 cm.

Till detta bord förknippar man dom rödmålade allmogestolarna som Arnbom förenklat ryggen på enligt Larssons anvisningar. På det här bordet många julfester och andra stora kalasmiddagar dukats upp i Carl Larsson-gården. Förevigade av Carl.

Halvmånebordet

bild från Carl Larsson Gården

När Carl och Karin Larsson fick Lilla Hyttnäs i gåva av Karins far Adolf Bergöö, fanns de här halvmåneborden i huset.

Bellmansstolarna står vid det här bordet i Carl Larsson-gården. Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet.

Varifrån halvmåneborden kommer vet man inte säkert, kanske från samma verkstad.

Halvmåneborden bildar ett runt bord när dom står ihop. Men man kan även dela och ställa dom mot väggen. Mycket praktiskt när borden inte används

Halvmåneborden är mycket vackra och passar även bra till andra typer av stolar. Borden är troligen från 1800-talets mitt.

Slagbordet från Sundborn

När Carl och Karin Larsson fick Lilla Hyttnäs i gåva av Karins far Adolf Bergöö, fanns det här slagbordet i huset.

Bellmansstolarna står vid det här bordet i Carl Larsson-gården.

Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet

Varifrån slagbordet kommer vet man inte säkert, kanske från samma verkstad.

Ett slagbord är väldigt praktiskt.

Det kan fällas ihop och ställas undan. Det här slagbordet är extra stadigt med fyra utfällbara slåar. Lägg märke till att skivorna är en enhet som sitter fast med ett par kilar. Det här slagbordet är mycket vackert och passar även till andra typer av stolar.

Karins Gungstol och Ateljebord

bild av Grace Jensen

Karin Larsson har ritat den här gungstolen, och även det kraftiga bordet. Modellerna är ritade ungefär vid förra sekelskiftet. Bägge dessa modeller är så moderna att de skulle kunna ställas ut på Milanomässan i dag.

Sadelmakaren har gjort dynorna till gungstolen.

Sundborns-snickaren Hans Arnbom, tillverkade de här modellerna. Han tyckte nog att framför allt gungstolen var väldigt ful och klumpig. Det berättas, att han levererade gungstolen efter mörkrets inbrott.

Grannarna skulle inte få se den klumpiga stolen.

John Kandells Camilla

JK. uppmärksammades tidigt för sin säkra känsla för färg och form. John kom från en konstnärlig familj och utbildade sig till inredningsarkitekt på Konstfack.

Som arkitekt har han ritat många uppmärksammade inredningar.

På 60-talet var JK. medlem i HI-gruppen, som efter dansk förebild ville främja samarbetet mellan möbelhantverkare och konstnärer.

70-talets strikta estetik inom möbelkonsten var ingen lämplig jordmån för JK., som behövde svängrum för sitt individualistiska artisteri.

Under 80-talet ägnade sig JK. mycket åt att bygga unika skåp tillsammans med snickarmästare Lars Larsson. Skåpen ställdes ut i egen regi ofta tillsammans med hustrun, Ullas textilier.

Efter Larssons bortgång, fick JK. bygga själv. Materialet var ofta målad drivved. Nu övergick skåpkonsten i en ny respektlös frihet-fantasi, poesi-artisteri på en mästerlig nivå.

År 1985 inleddes samarbetet med KÄLLEMO i Värnamo. Sven Lundh var den möbelfabrikant som såg JK. och hans särpräglade möbelskapande.

Samarbetet mellan Sven Lundh, KÄLLEMO och John Kandell resulterade i en av 80-talets mest särpräglade och mästerliga möbelkollektioner.

Stolen ”Camilla” är en av Kandells kända möbler.

Karin Larssons röda stol

bild av Grace Jensen

Detta är en mycket vanlig stolsmodell i Dalarna på 1800-talet. I Siljansnästrakten hade ryggen 6 spjälor, medan Leksandsstolarna hade 7.

Till familjen Larsson har snickaren Hans Arnbom tillverkat dessa stolar som endast har 3 spjälor. Hos en sadelmakare beställdes fina läderdynor, som har läderband med tofsar för fastsättningen.

Bellmanstolen

bild av Grace Jensen

Denna stol har tillhört Karin Larssons fastrar ”flickorna Bergöö” som bebodde L:a Hyttnäs. När makarna Larsson fick ärva sitt hus i Sundborn, fanns denna stol i huset. Stolen är tillverkad i Nils Johan Asplinds verkstad i Falun på 1800 talet. Bellmansstolen brukar den här modellen kallas och den tillverkades av många olika snickare.

Karin Larssons blomsterhylla

bild av Grace Jensen

Pelargoner finns i många variationer. Det finns en speciell variant, som ännu idag lever kvar hos olika samlare, härstammade från Carl Larsson-gården.
Den här blomsterhyllan är mycket modernt formgiven av Karin Larsson.
Den är tillverkad av bysnickaren Hans Arnbom. Hyllan är ganska stor, den står i en fönsternisch och är fäst med en hasp i väggen för att inte välta.

Karl-Johans fåtölj

bild av Yvonne Hander

Under Karl XIV Johans regeringstid 1818-44 nådde den franska empirestilen Sverige. Här blev dock rikt ornerade stolar i den fransk/ryska traditionen aldrig vanliga. Däremot blev de spänstigt böjda ryggarna och sabelsvängda benen snabbt populära.

Till kronprinsparets Oskar (I) och Josephinas bröllop 1823 inreddes våningar på Stockholms och Rosersbergs slott i den nya stilen. En stor del av lösöret levererades av möbelsnickaren Nils Christian Salton.

Byggsatsen är baserad på en fåtölj från Oskars sängkammare i kronprinsvåningen på just Rosersberg.

Fåtöljen är helt fri från dekorationer varför dess form, den mörka mahognyn och dess ursprungligen gula sidenklädsel får uttrycka en återhållen elegans värdig en kunglig person.

Stolstypen var dock inte unik för de kungliga miljöerna utan kunde återfinnas i övreståndshem både i staden och på landet.