Visar inlägg med etikett Stol från år 2000. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stol från år 2000. Visa alla inlägg

Norrgavels Pelarbord

Form av Nirvan Richter. En modern formgivare med känsla för trä, naturmaterial och ytbehandling.
Nirvan Richter var den som höll i utställningen på Liljevalchs, som handlade om Carl Malmsten 100 år. I någon mån kan man väl säga att Nirvan är den som fört arvet vidare efter Carl, och hållit det levande.
Norrgavels möbler är miljöcertifierade och Svanenmärkta. Möblerna säljs oljade, såpade eller målade med äggoljetempera.

Norrgavel länstol

bild av Marie Källberg


Form av Nirvan Richter. En modern formgivare med känsla för trä, naturmaterial och ytbehandling.

Nirvan Richter var den som höll i utställningen på Liljevalchs, som handlade om Carl Malmsten 100 år. I någon mån kan man väl säga att Nirvan är den som fört arvet vidare efter Carl, och hållit det levande.

Norrgavels möbler är miljöcertifierade och Svanenmärkta. Möblerna säljs oljade, såpade eller målade med äggoljetempera.

Stol från Delsbogården på Skansen

bild av Louise Berne


Stolar av renässansmodell med liggande rektangulär ryggbricka förekom i slott och herresäten under vasatiden och spreds så småningom till de lägre samhällsklasserna landet runt. På landsbygden tillverkades de fortfarande långt in på 1800-talet.

Denna stol med svarvade ben och ryggståndare kommer från Bjuråkers socken i Hälsingland. Den relativt höga sitshöjden och de dubbla tvärslåarna mellan benen är två ålderdomliga detaljer. Slitaget på stolen av den här typen visar att man gärna drog upp fötterna från det kalla golvdraget och vilade dem på tvärslåarna.

Stolen är målad guldbrun med vacker stiliserad ådring i rött och svart.

I Delsbogården på Skansen i Stockholm finns stolen från Bjuråker samt en snarlik stol från Delsbo socken att se. De ingår båda i Nordiska museets samlingar.

Den Svenska Modellen


bild av Yvonne Hander

En av de vanligaste och mest kopierade stolarna från gustaviansk tid kallas ibland för ”Den Svenska Modellen”. Denna stol blandar olika stildrag och skapar på det viset en ny svensk stolsmodell.
Åren runt 1780 levererade Stockholms mest framstående stolmakare sammanlagt uppemot 200 stolar av denna modell till Drottningholms och Gripsholms Slott, där de huvudsakligen kom att användas i de gästrum som hovet disponerade. Under 1780-talet blev denna stol mycket populär även i icke kungliga miljöer, men ute på herrgårdarna och i borgerskapets stadsvåningar fungerade den främst som matsalsstol.
Den genombrutna stolsryggen och det s.k. H-krysset mellan stolsbenen är hämtat från äldre engelsk-holländska stolstyper. Formen på stolsryggen och de runda benen med kannelyrer, d.v.s. räfflor, är hämtat från franska stolstyper. Ryggstödet kröns vanligen av skuren dekor i form av en blomma eller en oval medaljong med lagerblad. Ofta finner man också likartad dekor på framsargens mitt.

Stol från Älvrosgården på Skansen

Allmogens hantverkare kopierade högreståndsmöbler efter eget huvud. I Jämtland och Härjedalen hade rokokon ett särskilt starkt inflytande på de lokala möbelstilarna under 1700-talet och en bit in på 1800-talet både vad gäller form och dekor.

Denna stol från Hede socken i Härjedalen har fått en vacker balusterformad ryggbricka och har sitt stilmässiga ursprung i senbarocken och rokokotidens stolar av engelsk/holländsk typ.

Rokokons vanligen mjuka, svängda runda former har helt utlämnats hos benen medan det snidade krönet på ryggen är inspirerade av den musselliknande formen, eller rocaille, som var typisk för rokokon, och från vilken stilen hämtat sitt namn.

En vanlig färgsättning på stolar av den här typen var svart sits och ljusgrå rygg och ben. Men kunde också som stolen från Hede vara blåmålade med mångfärgad dekor.

Stolen ingår i Nordiska Museets samlingar och finns placerad på Älvrosgården på Skansen i Stockholm.

Kulstolen

Är en arvegodsstol vi har här hemma

Gustaf Karmstol

bild av Louise Berne

Gustafstolen ägdes av en tunnbindarefabrikör i Malmö.
Signaturen NTS vittnar om att det är en snickare vid namn Nils Thorsson (1779 - 1848), i Lindome, Ingemantorp 2, som tillverkat den.
Han kommer från en välkänd snickarsläkt och var en skicklig stolmakare, den tredje i raden av sju generationer duktiga snickare.
Många av de gustavianska stolar som tillverkades i Lindome har fransk stilpåverkan men smälter ofta samman med en engelskinfluerad konstruktion och dekor. Denna stol är ett typiskt exempel på detta med sin öppna rygg.
Stolarna är vanligen tillverkade i björk och har en blågrå originalfärg där pigmentet ofta är kimrök och blyvitt.

Rokokostolen

Detta är en stol som vi har hemma.

Vi har ärvt möblerna på min frus sida. Det är en rejäl ekmöbel, finns även karmstolar och ett stort ovalt bord.

Det är en stilmöbel som är gjord på 1900-talet.

Trädgårdsfåtöljen

bild av stolklubben

Detta är stol nr 2 av mina byggsatser. Det är trädgårdsmöblerna som vi har på balkongen. En lite fri kopia.
De stora möblerna är inköpta på Coop stormarknad och är tillverkade i Hillerstorp.

Hjärterstolen

bild av Anita Wolfenden

Det här är den första stolen som jag gjort med vattenskärningstekniken.

När jag tog fram denna stolen så trodde jag att detta var möbler för dockhus och små flickor. Och min huvudsakliga verksamhet var produktion av leksaker för daghem. Hantverksmässigt tillverkade leksaker, en kombination av trä och plåt, som jag gjorde under 1990-talet och sålde direkt till svenska förskolor.

Så detta är den enda stolen som jag formgivit själv. alla andra stolar är små kopior av stora stolar.

Hjärterstolen finns nu i två skalor 1:10 och Miljö 1:12.
Den finns som hel grupp Bord + 4 stolar.

 
Blogg listad på Bloggtoppen.se Allmänt